Ibland blir det bra, och ibland blir det battre!!
Nu har vi antligen tagit oss ut till oarna, dar man faktiskt kan gora ngt at att man haller pa att kokas levande, nu ar det bara att slanga sig rakt ut i ett turkosblatt hav:) Flygresan hit gick valdigt smartfritt, vi hann knappt ta oss upp innan vi skulle ner igen. Koh samuis flygplats kan vara den finaste flygplats som finns, det ser ut som en enda stor bungalow, med massor av blommor ovh vattenfall och grejjer. Det kunde max vara typ tre flygplan dar samtidigt, sa nar vi hoppat av fylldes vart flyg av hemresande(mohaha) och sa flog det igen. Vi tog hjalp av de pa flygplatsen att fixa boende och sen bar det ivag till ett jattefint hotell med en pool typ tre meter fran havet. Lovely:)
Efter en halv natts somn, tog vi oss upp, hann sola och bada lite innan det blev dags att kliva pa baten till koh phangan. En valdig massa svenskar och australiensare, och sa ngra asiater satt och svettades i 50 minuter innan vi till slut kunde kliva av i tongsala, som ar ons huvudstad. Hungriga och lite smatt griniga kom vi fram till Coockies bungalows, som visade sig vara... hur ska man ska man saga, inte riiktigt den standarden vi hade vantat oss.. Personlaen har ar inte jattetrevlig och bungalown har cementgolv i badrummet.. Men sa fort man sett solnedgangen fran stranden gor det ingenting, det ar karlek fran forsta stund..
Pa lordagskvallen tankte vi att vi skulle utforka Tongsala, den stad som enligt guideboken "har ett stort utbud av restauranger och barer." Jo pyttsan, tre sportsbarer med aldre vasteerlanska man och unga thailanska kvinnor, ett par europeiska pizzerior, en "Peters bar ej food" och till slut den vi valde, en irlansk bar fullsatt av britter som tittade pa fotball. Vi traffade ngra trevliga britter som hade valdigt svart att uttala Frida och Barbro, mkt underhallande...
Ikvall ar det dags for full moon party, sa snart ska vi och kopa sjalvlysande farg, och sen borja ta oss mot haad rin.. Vi har det toppen, jag har dock lyckats fa ett gang extrema myggbett (mammas sardinienbett fast typ tio ganger fler) men det ar sant man far ta, livet leker iallafall:)
Nu ska vi och bada
Tusen kramar
//Frida
Efter en halv natts somn, tog vi oss upp, hann sola och bada lite innan det blev dags att kliva pa baten till koh phangan. En valdig massa svenskar och australiensare, och sa ngra asiater satt och svettades i 50 minuter innan vi till slut kunde kliva av i tongsala, som ar ons huvudstad. Hungriga och lite smatt griniga kom vi fram till Coockies bungalows, som visade sig vara... hur ska man ska man saga, inte riiktigt den standarden vi hade vantat oss.. Personlaen har ar inte jattetrevlig och bungalown har cementgolv i badrummet.. Men sa fort man sett solnedgangen fran stranden gor det ingenting, det ar karlek fran forsta stund..
Pa lordagskvallen tankte vi att vi skulle utforka Tongsala, den stad som enligt guideboken "har ett stort utbud av restauranger och barer." Jo pyttsan, tre sportsbarer med aldre vasteerlanska man och unga thailanska kvinnor, ett par europeiska pizzerior, en "Peters bar ej food" och till slut den vi valde, en irlansk bar fullsatt av britter som tittade pa fotball. Vi traffade ngra trevliga britter som hade valdigt svart att uttala Frida och Barbro, mkt underhallande...
Ikvall ar det dags for full moon party, sa snart ska vi och kopa sjalvlysande farg, och sen borja ta oss mot haad rin.. Vi har det toppen, jag har dock lyckats fa ett gang extrema myggbett (mammas sardinienbett fast typ tio ganger fler) men det ar sant man far ta, livet leker iallafall:)
Nu ska vi och bada
Tusen kramar
//Frida
Kommentarer
Postat av: Sandra
Så coockies var inte så bra ändå. Haha! Kul att ni har det trevligt. Här hemma har det varit tösnö hela dagen och snöat som jag vet inte vad. Barnen älskade det. Dock har det nu frysit till is. Mindre kul. Jag vill bara bort här i från nu!!
Trackback
